Idag var det utflyktsdag. Vår populära guide togs emot med stor glädje av barnen när han dök upp vid 10-tiden. Vi har nu varit i Pretoria i totalt över två månader och känner att vi inte riktigt har sett själva staden. Därför var dagens utflykt en klassisk sightseeing i Pretoria.
Vi började turen med att åka till en jaktbutik. Kanske inte en typisk start på en sightseeing. När jag var i butiken förra gången så köpte jag en djurbok till Elias som varit mycket uppskattad, speciellt nu när vi sett mycket djur under vår resa. Därför ville vi passa på att köpa ett par till i samma serie. Även om dom har mycket roliga saker att titta på så är det som sagt primärt en gigantisk jaktbutik. Förutom attiraljer för att döda djur så finns det även så att säga före detta djur…
Väl ute ur butiken började den verkliga rundturen. Vi begav oss mot Pretoria city och fick se och lära oss om de byggnader vi passerade. Pretoria är inte en speciellt gammal stad och har därför inte speciellt många gamla pampiga byggnader. Tyvärr var statusen på en del av de fina byggnaderna som finns inte den bästa, utan bäst före datum verkade vara passerat, dvs underhållet har varit väldigt eftersatt.
Pga corona har vi undvikit platser där det är för mycket folk och t.ex. inte besökt någon kåkstad eller liknande. Även ur detta perspektiv var denna tur nyttig. Vi bor i ett område med mycket ambassader, dvs ett väldigt lugnt område och inte riktigt representativt för Pretoria i stort. Under denna tur fick vi se det folkmyller som finns i staden, men även den utbredda fattigdom som råder. Vi går förbi fattiga människor som frågar efter pengar varje dag när vi går till affären och det råder ingen tvivel om deras behov. Ändå är det så svårt att avgöra vad som är rätt. Vi kommer aldrig tillgodose deras behov och när vi ger något så blir vi en inkomstkälla som kan ge mer.
I Sverige klagar vi på hur jobbigt det är att vi inte kan träffas hur vi vill och att vi inte får resa som vi vill pga corona. Här är allt på en helt annan nivå. Det är så många som lever på marginalen och är beroende av turister eller av att tigga. När det inte finns några turister så är det lätt att räkna ut konsekvenserna. Det är svårt att förstå hur det såg ut när Sydafrika hade sin väldigt stränga lock down, när det i princip var utegångsförbud förutom det absolut nödvändigaste under lång tid. Vad gör man om man inte har ett hem?
Även om man blir illa till mods av all fattigdom så fanns det mycket fint att se och Nick berättade om landet och stadens historia. Det mesta såg vi genom bilrutan, som ganska ofta såg ut så här när regnet öste ner utanför😀
Efter trippen i city begav vi oss mot Vortrekker Monument i utkanten av Pretoria. Förutom lunch så bjöds det på en pampig byggnad. På insida fick vi lära lite mer om landets historia och utmana våran rädsla för höjder medans vi på utsidan fick en åtminstone hyfsad vy över Pretoria (pga den halvtaskiga vädret).
Efter en lyckad utflykt var vi tillbaka på Alleyn. Det har som sagt varit ett riktigt ordentligt regn idag, så vi roade oss och grannbarnen en lång stund med att rista träd och buskar och se vad som händer om man står under 💦 Ibland är det lätt att roa😀
