Om vi tog ett lite steg närmare vår hemresa igår i och med vårt avslutningssamtal så tog vi ett stort idag. Idag begav vi oss åter till ambassaden för att ansöka om pass till Kea. Eftersom vi hade en eftermiddagstid bokad på ambassaden så passade vi på att göra lunchstopp på vår favoritrestaurang, Spurs. Dom har absolut god mat, men epitetet ”favorit” grundar sig nog mer i lekrummet för barnen och snabbt Wi-Fi för föräldrarna. Väl på ambassaden så blev vi lite besvikna. Förra gången mötte ambassadören själv upp när vi kom men av någon anledning missade han att vi kom idag.
Efter att ha fyllt i lite blanketter fick vi sitta ner och vänta (och läsa disneyböcker) medans passet tillverkades. Till sist kom passet och den sista pusselbiten föll på plats. Nu är alla formaliteter i Sydafrika klara, alla i familjen är svenska medborgare och alla har svenska pass, så nu är vi resklara 😀
På vägen hem passade vi på att gå förbi adoptionsorganisationens kontor och ta det obligatoriska fotot
Unge herr Olofsson har varit på ganska skojfriskt humör hela dagen, och det var inget han slutade med bara för att vi kom hem. När det blev dags för kvällsmat så tog vi plats utanför huset tillsammans med grannfamiljen. Efter en ganska lång stund så droppade den andra familjen av och Hanna och Elias följde deras exempel. Då hade Kea bara ätit två tuggor trots att det är mat som han egentligen gillar. Istället för att fokusera på maten så satt han och sjöng och pratade om allt annat än mat. Efter att han och jag suttit över en halvtimme själva ute i mörkret så var tallriken tom och han fortsatt obekymrade över att ingen annan än han och jag var kvar.